Design, designtänkande, och människans förmåga till empati

maj 11, 2010

Designkompetens och designtänkande (design thinking) ur ett engineering och business-management perspektiv.

Här är något jag tror kan vara intressant för många: Pablo Fernández skriver om designtänkande (design thinking) ur ett engineering och business-management perspektiv.

Fernández definierar designtänkande som ett angreppssätt för att ta fram insikter om människors behov och önskningar, utifrån observation och intuition. Det intressanta är att han ger stöd för metoden utifrån Nicholas Humphreys bok “The Inner Eye”.

Humphrey använder exempel som Darwin, Einstein och Rousseau för att visa att det faktiskt är en etablerad och framgångsrik vetenskaplig metod att bygga hypoteser utifrån intuition och en mycket liten mängd data. Hypotesbyggande handlar om att extrapolera fram en större bild av verkligheten ur det lilla man faktiskt ser. I stället för att använda kvantitativ research och räkna fram en bild av en genomsnittskund så kan vi skapa användbara hypoteser om kundernas behov och önskningar utifrån observationer, några få djupintervjuer och mänsklig intuition.

Humphrey menar, som många andra, att det är en grundläggande mänsklig förmåga att kunna förstå andra människors känslor. Vi är skapta med förmågan till empati och kan sätta oss in andra människors situation och återskapa deras världar inom oss. Ekonomen och ingenjören Fernández beskriver (förvånat?) hur han numera söker upp och talar med enskilda människor för att förstå vad som motiverar dem.

Det här stämmer med mina erfarenheter. Designtänkande är en approach till problemlösning. En designers kompetens ligger inte främst i tekniska kunskaper och färdigheter. En designers kärnkompetens ligger i att man tränat och litar till sin förmåga till empati och intuition. Designer tränar dagligen sin förmåga att förstå hur människor upplever saker. Det är den förmågan som låter designer skapa mervärden. Mervärden som svarar mot behov som oftast inte är mätbara. Designer har också fler metoder för att nå den här förståelsen, och kan använda sig av skisser, prototyper, och ”storytelling” för att locka fram de användarinsikter man behöver.

Metoden att bygga och använda sig av hypoteser utifrån mänsklig empati och intuition är ett angreppssätt som alla kan använda. Designtänkande är häpnadsväckande effektivt då man behöver tänka nytt. Det är därför det talas så mycket om design thinking inom affärsutveckling och i innovationssammanhang. Design thinking brukar också kopplas till termen divergent thinking som handlar om förmågan att skaka fram många olika lösningar på ett problem. Men glöm inte bort det du lärt dig om kvantitativ research och statistiska metoder. Den logiska analysen (Convergent thinking) kommer in senare för att bekräfta hypoteserna, välja rätt lösning, och utvärdera resultaten.

Läs mer på Chilenska Constanza Mirandas blogg ”Design for Social Innovation”.

Comments are closed.